Språket ger dig vingar!

Under denna kurs har jag lärt mig:

- Analysera elevtexter, vilket jag tycker har varit jätteroligt! Jag har mest haft nytta av Lundbergs bok och nya språket lyfter, tillgängligt på: skolverket

- Vad som krävs för att eleverna ska utvecklas som skrivande individer.

  • Meningsfullhet och intresse

    Det första jag tänker på när det gäller förutsättningar för elever att utveckla en god skrivutveckling är att det ska känns meningsfullt. Eleven bör ha klart för sig varför och till vilken nytta vi har skriftspråket. Enligt läroplanen ska undervisningen i ämnet svenska syfta till att eleverna utvecklar sitt tal- och skriftspråk och förmågan att kunna uttrycka sig i olika samanhang och för skilda syften (Lgr11. 2011:222).

    Ett starkt motiv för många elever att skriva är att deras tankar har blivit till skrift och att det används i ett större sammanhang och har en funktion (Lorentz & Smidt. 2009:54).

  • Klassrummet

    Om eleverna ska kunna utveckla en god skrivutveckling så krävs det att atmosfären i klassrummet är tillfredsställande för alla elever. Det gäller för läraren att skapa ett klimat där alla respekterar varandra och där nedlåtande kommentarer inte är tillåtna (Lundberg. 2008:69). Det är viktigt för läraren att skapa glädje och gemenskap i skrivandet (Ibid). Det finns alltid en risk att elever som kommit längre i sin skrivutveckling påpekar fel som de svagare eleverna kan göra vilket kan resulterar i att dessa elever tappar intresset när andra påpekar deras fel (Ibid).

     

  • Bokstavskunskap

    Många barn lär sig bokstäver väldigt tidigt och det brukar då vara bokstavens namn som är det första barnet lär sig. Bokstavens ljud kommer senare vid läsinlärningen (Lundberg. 2008:52). Det är viktigt att vuxna i barnets omgivning inte anmärker på barnets skrivförsök (Ibid). Något som är vanligt i ett tidigt stadium är att barnet kan skriva någon bokstav i ett ord, till exempel MA istället för Emma (Ibid). Det är viktigt att barnet försöker skriva och är kreativ, det är något vi inte ska ta ifrån dem. Träning ger färdighet.

  • Ordförråd

    Eleverna kan öka sitt ordförråd genom att bland annat läsa eller få en berättelse läst högt för sig. Genom ett gott ordförråd så har eleverna det enklare att skriva texter och variera sitt språk i skrift (Lundberg. 2008:43). Ordförrådet hos enspråkiga barn brukar ligga runt 8000-10000 ord vid skolstarten och ökar med omkring 3000 ord per läsår (Bjar. 2006:66)

     

  • Meningsbyggnad och textform

    När eleverna har kommit igång med att producera kortare stycken med text så kommer meningsbyggnaden och textform att börja utvecklas. Eleven har vid detta stadium lärt sig att forma bokstäver och förstår lite utav den alfabetiska principen (Lundberg. 2008:60). I början blir texterna eleverna skriver väldigt präglat av vårt talspråk, de skriver som vi pratar.

    När undervisningen behandlar skriftspråkets konventioner så blir elevernas ordval och meningsbyggnad mer anpassad till skriftspråk och vardagligt talspråk försvinner i deras texter (Lundberg. 2008:60).

    Ofta kan eleverna genom att läsa sin text högt för sig själv märka att ord i någon mening uteblivit och då se att meningen är ofullständig (Lundberg. 2008:60).

    Målet med att skriva är att eleverna ska kunna producera texter som kan stå på egna ben och läsas av vilken mottagare som helst (Lundberg. 2008:60).

    Från tanke till skrift
    En automatisering när det gäller att få ner det man tänker till text (Lundberg. 2008:61). Det gäller att kunna överföra tankar till text utan att behöva lägga speciellt mycket energi på att tänka efter hur det stavas etc. Automatiseringen är också viktig för att kunna få ett flytande i sitt skrivande (Ibid).

     

     

+ Kursvecka 3

Valde boken Den fula ankungen av H.C. Anderssen

Jag har även börjat klura lite på vad det skulle kunna vara för uppgifter:

- Skriva e-mail

- Berättelse utifrån en illustrerad sida

Har inte kommit igång med skrivandet ännu.. Ska sätta fart med det under månadagen.  

 


 

+ Fältstudie


Idag ska jag ut till min vfu-skola och genomföra en fältstudie. Jag ska observera, intervjua och genomföra två skrivuppgifter med två elever. Jag hoppas jag får med mig massa nyttigt som jag kan använda mig av i slutuppgiften i denna kurs. Förväntningarna är höga och jag har gjort iordning material jag ska använda mig av i intervjuen som jag kommer spela in. Hoppas några elever har lämnat in tillåtelse från deras föräldrar så jag får använda mig av deras barn i uppgiften.

+ Studiegruppsträff inför seminarie 2

 

Under studiegruppsträffen diskuterade vi följande:

Hur ni skulle vilja bedriva effektiv tidig skrivundervisning i F-3 för att eleverna ska nå kunskapskraven och få möta utmaningar i sitt lärande.

Vi ser att undervisningen skulle integreras för att fånga eleverna. Läsa, skriva, tala och lyssna ska samspela med varandra. Lärarna tillsammans med eleverna bör försöka skapa ett lustfyllt lärande. I yngre åldrar kan det vara bra att använda kreativiteten hos barnen. Exempelvis skapa bokstäver med lera, lego, skapa bokstäver med naturmaterial i skogen och liknande. Läraren ska vara en inspirations källa och tala, skriva och lösa mycket för eleverna samtidigt som läraren poängterar olika regler som exempelvis punkt, stor bokstav, läshastighet, pauser mellan meningar. Läraren ska föröka inspirera eleverna att använda sitt eget skrivande. Miljön runt om eleverna ska vara inbjudande för att använda skrivandet,eleverna ska hitta ett skrivsätt som passar denne. Den sociala miljön runt barnet är också av betydelse. Får eleven möta mycket skrivande i hemmet och fritiden kan förebilder skapas och eleven får upp ögonen får betydelsen av att själv kunna skriva. En gemensam händelse som alla varit med om, tex en tur till badhuset med skolan, kan bli ett ämne att skriva om. Tillsammans kan man prata om händelsen och sedan får eleverna skriva om det. Alla har då varit delaktiga i händelsen, fått inspiration av andra i samtalet och förhoppningsvis kan göra den angivna skrivuppgiften. Till en början kan vi se det som bra att ha lite "styrda" uppgifter för att eleverna ska komma in i arbetssättet och känna sig bekväma.

Hur kan man individualisera för att undervisningen ska bli meningsfull för samtliga elever?

För att föröka individualisera undervisningen kan "tidiga" elever få mer fria uppgifter där mottagaren har ett syfte. Exempelvis skriva sitt eget veckobrev hem till föräldrar eller ha en maskot som eleverna får skriva brev till. Elever som behöver extra stöd i undervisningen kan få mer styrda uppgifter för att få stöttning av läraren.

Beakta särskilt elever med annat modersmål än svenska.Hur ska ni få med föräldrarna i arbetet?

I fråga om elever med annat modersmål är det viktigt att se de små stegen i skrivandet. Läraren kanske får "tillåta" mer talspråk i skrift och ibland förväxlingar från sitt eget språk. Rim, ramsor, sånger och lekar för att få talet för att sedan kunna komma igång med sitt skrivande. Högläsning med bilder och text för att förtydliga och följa med under läsningen. Vi tycker att det är en svår fråga att finna svar på.

Uppmana föräldrar att barnen får vara delaktiga i vardagskrivandet, skriva inköpslistor, brev till släktingar och kom-ihåg- lappar.Uppmana föräldrar att läsa tillsammans med barnet. Läraren kan förklara för föräldrar att det är viktigare att barnen skriver än hur de skriver, inte påpeka fel utan istället berömma när de skriver. En sak vi pratade om var att det får inte bli för mycket jobb för föräldrarna, kraven på dem kan inte vara för höga.

Hur ser ni på handstilsträning?

Under kunskapskraven för årskurs 3 finns ett stycke där det beskrivs att eleven kan skriva enkla texter med läslig handstil. (Skolverket, 2011, s.227)

Handstilsträning är en del som vi tycker ska tränas i skolan. Eleverna ska kunna ha en läslig handstil där bokstäverna har ett golv och ett tak, de ska inte vara ute och "flyga". Detta är något som får övas, övning ger färdighet.

 

+ Tankar inför seminariet

 

I mitt senaste inlägg analyserade jag min text efter speciella mallar (nya språket lyfter och enligt Lundberg). Jag hade ett frågetecken innan seminariet -> vart min text kunde placeras i stegen som Lundberg gjort om funktionell skrivning (Lundberg. 2008:63).

 

Litteratur: Lundberg, Ingvar (2008). God skrivutveckling - kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur och kultur.

 

+ Inför seminaire 1

 

 


Levis text bilder

Har skannat barnbarnets texter och krumulerer för att diskutera i basgruppen.

 

 

Såhär har jag analyserat min text efter angiven litteratur vi ska använda oss av:

Observationsschema ”språket lyfter” skriva:

 

Litteratur:

Lundberg, Ingvar (2008). God skrivutveckling - kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur och kultur.

Nya språket lyfter hittar du här: Skolverket

 

 

 

  • Litteraturförteckning

    Bjar, Louise (red.) (2006). Det hänger på språket! Lund: Studentlitteratur AB.

    Lorentz, Rutt Trøite& Smidt, Jon (red.) (2009). Det nödvändiga skrivandet. Om att skriva i förskolan och skolans alla ämnen. Stockholm: Liber AB.

    Lundberg, Ingvar (2008). God skrivutveckling. Kartläggning och undervisning. Stockholm: Natur & kultur.

  • Skolverket (2013). Nya språket lyfter. Observationsschema för min språkutveckling årskurs 1-6. Stockholm: Skolverket.

    Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket

 

 

bra sidor att besöka ;

Fria webbresurser

https://www.ulricehamn.se/ulh_templates/School.aspx?id=13834

 

Dator som penna

http://gotland.se/12099

 

© 2012 Sfi.n.nu. Alla rättigheter förbehållna.
Design by  Edward Caissie.

Denna hemsida är byggd med N.nu - prova gratis du med.(info & kontakt)